1. Inledning 1.1 Introduktion, bakgrund och problembeskrivning Under de senaste åren har de svenska folkbiblioteken som samhällsinstitutioner tagit begreppet ”mötesplats” till sitt hjärta. Biblioteket som mötesplats är synbarligen ett högaktuellt tema i dagens biblioteksvärld. Konferenser hålls på ämnet, och i kommunerna formuleras folkbiblioteksplaner där idén om att vara en mötesplats är en central tanke. Inom akademin ägnar sig såväl forskare som studenter åt att utreda och belysa möjligheterna med och orsakerna till att folkbiblioteksinstitutionen fokuserar på denna samhällsuppgift.
En fråga som här är rimlig att ställa sig är vad som menas när begreppet ”mötesplats” idag används? På ett bibliotek skapas en förståelse av mötesplatsbegreppet inte bara av de bibliotekarier som arbetar med konceptet som mål, utan troligen även av dess besökare. Så vilken mening tillskrivs fenomenet ”biblioteket som mötesplats” av olika representanter inom fältet? Finns det en samstämmighet eller möjligen en diskrepans mellan uppfattningarna?
Begreppet kan brytas ner. Fenomenet ”plats” är centralt. En mötesplats uppstår inta av sig själv. Den träder fram ur överflödet av spatiala utrymmen genom att människan ritualiserar en bit av detta överflöd; ger den ett namn och en mening och funktion.
Aktörens relevans vid socialt platsskapande. Blir intressant att titta på.
På folkbibliotek landet runt strävar dess personal efter att skapa mötesplatser. Det är en nationell rörelse och därför är den intressant undersöka. Mer bestämt är skaparna och skapelseprocessen intressant att fokusera på. Vi tycker oss idag se en brist i medvetande om ramarna för processen bland de som aktivt försöka skapa dessa platser.
1.1 Introduktion, bakgrund och problembeskrivning
Under de senaste åren har de svenska folkbiblioteken som samhällsinstitutioner tagit begreppet ”mötesplats” till sitt hjärta. Biblioteket som mötesplats är synbarligen ett högaktuellt tema i dagens biblioteksvärld. Konferenser hålls på ämnet, och i kommunerna formuleras folkbiblioteksplaner där idén om att vara en mötesplats är en central tanke. Inom akademin ägnar sig såväl forskare som studenter åt att utreda och belysa möjligheterna med och orsakerna till att folkbiblioteksinstitutionen fokuserar på denna samhällsuppgift.
En fråga som här är rimlig att ställa sig är vad som menas när begreppet ”mötesplats” idag används? På ett bibliotek skapas en förståelse av mötesplatsbegreppet inte bara av de bibliotekarier som arbetar med konceptet som mål, utan troligen även av dess besökare. Så vilken mening tillskrivs fenomenet ”biblioteket som mötesplats” av olika representanter inom fältet? Finns det en samstämmighet eller möjligen en diskrepans mellan uppfattningarna?