5.1 Urval
I denna studie kommer materialet för analys utgöras av intervjuer i transkriberad form. Urvalet av empiriskt material sätter ramarna för studien, avgör perspektivet och visar samtidigt på en diskurs i sig. Det empiriska materialet är avgörande för hur och om forskningsproblemet kan belysas. (Sjöberg (red.) 1999, s. 90) För att kunna göra ett korrekt urval krävs god kunskap om den arena som analysen berör, det vill säga den svenska folkbibliotekssfären. Studien fokuserar på två olika gruppers uppfattningar om ett fenomen. Grupperna är personal och besökare på folkbibliotek i Västsverige. Urvalet kan göras antingen utifrån ett bibliotek med slumpmässiga utvalda representanter, och där inkludera båda grupperna. Alternativt kan informanter från flera bibliotek användas, utvalda med fokus på en användargrupp (t.ex. åldersbaserad) och en grupp hos personalen (t.ex. tjänstebefattning). Urvalet är ännu inte gjort utan kommer eventuellt utformas i anslutning till det pågående forskningsprojekt som handledningsgruppen är kopplad till.
5.2 Tillvägagångssätt vid fokusgruppsintervjun
Intervjuformen som kommer användas för insamling av empiri är av en kvalitativ natur. Angående hur dessa lämpligen utformas och genomförs finns en mängd handböcker att tillgå, till exempel Pål Repstad (2007) och Steinar Kvale (2009).
Studiens epistemologiska utgångspunkt gör eventuella sökanden efter neutrala informanter och oförvanskade berättelser både omöjlig och icke-relevant. En mängd faktorer påverkar en materialinsamling, som alltid blir ett resultat av det sammanlagda tillvägagångssättet; forskaren och informanten i en kontext. Här måste det återigen påpekas att detta inte är det samma som att anything goes, snarare att en medvetenhet om och öppenhet kring problematiken är nödvändig och dessutom givande för undersökningen.
Anledningen till att denna uppsats använder sig av empiri insamlad genom en fokusgruppsintervju istället för flera individuella intervjuer är flera. Victoria Wibeck, forskare vid Tema kommunikation på Lindköpings universitet, poängterar fokusgruppsintervjun värde speciellt i två fall: då studien strävar efter att exponera olikheter i mänskliga synsätt och när mänsklig motivation för handlande är studiens intresse (Wibeck 2000,s . 40 f.).
Denna undersökning vill undersöka de tanke- och föreställningsmässiga ramar som formar förutsättningarna för fenomenet ”biblioteket som mötesplats”. Därigenom eftersträvas en blottläggning av ett brett spektra åsikter kring fenomenet. Pilotstudien som föregick denna studie visade att den svenska bibliotekssfären ofta använder begreppet mötesplats, men utan att nödvändigtvis i längd ha reflekterat över dess mening. Metoden fokusgruppsintervju valdes därför även med en tanke om att informanterna eventuellt lättare kan utforska mer abstrakta tankefigurer genom att ventilerar tankar sinsemellan. Förhoppning har varit att gruppens dynamik och den bara delvis strukturerade samtalsformen skall kunna utgöra en stötta för informanternas tankeprocesser.
En semistruktuerad form på intervjun innebär att både moderatorns förberedda teman kan avhandlas men även att informanternas egna reflektioner och stickspår ges utrymme. Wibeck poänterar att både formen strukturerad och ostrukturerad intervju bär på svagheter. Där den förra kan leda till allt för stor styrning av samtalet kan den senare istället resultera i ett analysmaterial som blir alltför snårigt och svårhanterligt. Att hålla formen semistrukturerad innebär att det är möjligt att dra fördel både av den strukturerade intervjuns styrka, nämligen en möjlighet till styrning och kontroll över intervjusituationen, och av den ostrukturerade stora fördel: att deltagarnas egna intressen och initiativ kan bli relevanta inslag i analysen. (Wibeck 2000, s. 45 f.)
Fokusgruppen som används i denna studie är en homogen grupp där deltagarna delar såväl arbetsplats som utbildningsnivå och rent generellt kan sägas ha likvärdiga nivåer av socialt och kulturellt kapital. Här styrks valet av metod, då det ofta framhävs att just fokusgruppsintervjuer blir mer framgångsrika om deltagarna inte är alltför olika. (Wibeck 2000, s. 51 f.) Därmed är det naturligtvis inte sagt att individerna i gruppen i alla aspekter är lika - eller att de med någon självklarhet kan göras till representanter för andra medlemmar av sin yrkeskår.
5.3 Forskningsetiska överväganden
Karin Widerberg (2002, s. 158) poängterar att metoden diskursanalys kan och bör anpassas efter forskarens syfte. Detta innebär dock inte att forskaren kan göra hur som helst, utan arbetet måste bedrivas konsekvent, tydligt och med medvetenhet om hur olika val påverkar helheten. (Winther Jørgensen & Phillips 2000, s. 10)
Forskningsetiskt finns vissa problem som man måste fundera kring om man genomför en kvalitativ undersökning som bygger på intervjuer. När intervjumaterial är underlaget i en analys är det extra viktigt att fundera kring forskningsetiska aspekter med hänsyn till informanten. (Widerberg 2002, s. 176)
Allt insamlat material behandlas konfidentiellt och informanterna, samt deras arbetsplats, har anonymiserats.
För att försäkra oss om informanternas informerade samtycke kring deltagandet i undersökningen, beskrevs tankarna bakom uppsatsen, samt uppsatsen form och syfte innan intervjuerna påbörjades. Det förtydligades även att deltagarna kunde avbryta samarbetet närhelst de önskade.
Då att materialet analyserats återkopplade vi till informanterna, för att öppna möjligheten att ge synpunkter. (Forskningsrådets riktlinjer)
5.1 Urval
I denna studie kommer materialet för analys utgöras av intervjuer i transkriberad form. Urvalet av empiriskt material sätter ramarna för studien, avgör perspektivet och visar samtidigt på en diskurs i sig. Det empiriska materialet är avgörande för hur och om forskningsproblemet kan belysas. (Sjöberg (red.) 1999, s. 90) För att kunna göra ett korrekt urval krävs god kunskap om den arena som analysen berör, det vill säga den svenska folkbibliotekssfären. Studien fokuserar på två olika gruppers uppfattningar om ett fenomen. Grupperna är personal och besökare på folkbibliotek i Västsverige. Urvalet kan göras antingen utifrån ett bibliotek med slumpmässiga utvalda representanter, och där inkludera båda grupperna. Alternativt kan informanter från flera bibliotek användas, utvalda med fokus på en användargrupp (t.ex. åldersbaserad) och en grupp hos personalen (t.ex. tjänstebefattning). Urvalet är ännu inte gjort utan kommer eventuellt utformas i anslutning till det pågående forskningsprojekt som handledningsgruppen är kopplad till.
5.2 Tillvägagångssätt vid fokusgruppsintervjun
Intervjuformen som kommer användas för insamling av empiri är av en kvalitativ natur. Angående hur dessa lämpligen utformas och genomförs finns en mängd handböcker att tillgå, till exempel Pål Repstad (2007) och Steinar Kvale (2009).
Studiens epistemologiska utgångspunkt gör eventuella sökanden efter neutrala informanter och oförvanskade berättelser både omöjlig och icke-relevant. En mängd faktorer påverkar en materialinsamling, som alltid blir ett resultat av det sammanlagda tillvägagångssättet; forskaren och informanten i en kontext. Här måste det återigen påpekas att detta inte är det samma som att anything goes, snarare att en medvetenhet om och öppenhet kring problematiken är nödvändig och dessutom givande för undersökningen.
Anledningen till att denna uppsats använder sig av empiri insamlad genom en fokusgruppsintervju istället för flera individuella intervjuer är flera. Victoria Wibeck, forskare vid Tema kommunikation på Lindköpings universitet, poängterar fokusgruppsintervjun värde speciellt i två fall: då studien strävar efter att exponera olikheter i mänskliga synsätt och när mänsklig motivation för handlande är studiens intresse (Wibeck 2000,s . 40 f.).
Denna undersökning vill undersöka de tanke- och föreställningsmässiga ramar som formar förutsättningarna för fenomenet ”biblioteket som mötesplats”. Därigenom eftersträvas en blottläggning av ett brett spektra åsikter kring fenomenet. Pilotstudien som föregick denna studie visade att den svenska bibliotekssfären ofta använder begreppet mötesplats, men utan att nödvändigtvis i längd ha reflekterat över dess mening. Metoden fokusgruppsintervju valdes därför även med en tanke om att informanterna eventuellt lättare kan utforska mer abstrakta tankefigurer genom att ventilerar tankar sinsemellan. Förhoppning har varit att gruppens dynamik och den bara delvis strukturerade samtalsformen skall kunna utgöra en stötta för informanternas tankeprocesser.
En semistruktuerad form på intervjun innebär att både moderatorns förberedda teman kan avhandlas men även att informanternas egna reflektioner och stickspår ges utrymme. Wibeck poänterar att både formen strukturerad och ostrukturerad intervju bär på svagheter. Där den förra kan leda till allt för stor styrning av samtalet kan den senare istället resultera i ett analysmaterial som blir alltför snårigt och svårhanterligt. Att hålla formen semistrukturerad innebär att det är möjligt att dra fördel både av den strukturerade intervjuns styrka, nämligen en möjlighet till styrning och kontroll över intervjusituationen, och av den ostrukturerade stora fördel: att deltagarnas egna intressen och initiativ kan bli relevanta inslag i analysen. (Wibeck 2000, s. 45 f.)
Fokusgruppen som används i denna studie är en homogen grupp där deltagarna delar såväl arbetsplats som utbildningsnivå och rent generellt kan sägas ha likvärdiga nivåer av socialt och kulturellt kapital. Här styrks valet av metod, då det ofta framhävs att just fokusgruppsintervjuer blir mer framgångsrika om deltagarna inte är alltför olika. (Wibeck 2000, s. 51 f.) Därmed är det naturligtvis inte sagt att individerna i gruppen i alla aspekter är lika - eller att de med någon självklarhet kan göras till representanter för andra medlemmar av sin yrkeskår.
5.3 Forskningsetiska överväganden
Karin Widerberg (2002, s. 158) poängterar att metoden diskursanalys kan och bör anpassas efter forskarens syfte. Detta innebär dock inte att forskaren kan göra hur som helst, utan arbetet måste bedrivas konsekvent, tydligt och med medvetenhet om hur olika val påverkar helheten. (Winther Jørgensen & Phillips 2000, s. 10)
Forskningsetiskt finns vissa problem som man måste fundera kring om man genomför en kvalitativ undersökning som bygger på intervjuer. När intervjumaterial är underlaget i en analys är det extra viktigt att fundera kring forskningsetiska aspekter med hänsyn till informanten. (Widerberg 2002, s. 176)
Allt insamlat material behandlas konfidentiellt och informanterna, samt deras arbetsplats, har anonymiserats.
För att försäkra oss om informanternas informerade samtycke kring deltagandet i undersökningen, beskrevs tankarna bakom uppsatsen, samt uppsatsen form och syfte innan intervjuerna påbörjades. Det förtydligades även att deltagarna kunde avbryta samarbetet närhelst de önskade.
Då att materialet analyserats återkopplade vi till informanterna, för att öppna möjligheten att ge synpunkter. (Forskningsrådets riktlinjer)