6. Mötesplatsen Mänsklig rörlighet är ett bärande element i moderniteten. Brusman påpekar att mötesplatsbegreppet, som det används idag är intimt förknippat med föreställningar just om rörlighet och därmed, som en följd, med moderniteten. (2006, s. 23). Brusman skiljer på tre olika typer av möten: det planerade mellan personer som redan känner varandra, det oplanerade mellan samma sorts personer och sedan mötet mellan personer som inte alls tidigare kände varandra. Sociologen Johan Asplund definierar en plats som något som präglas av upplevd interaktion och respons . På detta sätt blir en plats socialt definierad, något människor skapar sinsemellan. I en bibliotekskontext innebär detta att en mötesplats inte enbart kan ses som en punkt i ett spatialt system: en golvyta i biblioteksbyggnaden, utan att mötesplatsen blir till igenom människors föreställningar om och interaktion med platsen. I sin bok Space and Place fokuserar humangeografen Yi-Fu Tuan på hur människor ”are-in-the-world”. Med detta menar Tuan att mänskligheten ständigt relaterar känslomässigt till sin omgivning och genom sina erfarenheter I den skapar “platser”. ”If we think of space as that which allows movement, then a place is a pause: each pause in movement makes it possible for location to be turned into a place.” (Tuan 1977, s. 6) Här återkommer vi till den rörelse-konnotation i mötesplatsbegreppet som Brusman kopplar till moderniteten.
Mänsklig rörlighet är ett bärande element i moderniteten. Brusman påpekar att mötesplatsbegreppet, som det används idag är intimt förknippat med föreställningar just om rörlighet och därmed, som en följd, med moderniteten. (2006, s. 23).
Brusman skiljer på tre olika typer av möten: det planerade mellan personer som redan känner varandra, det oplanerade mellan samma sorts personer och sedan mötet mellan personer som inte alls tidigare kände varandra.
Sociologen Johan Asplund definierar en plats som något som präglas av upplevd interaktion och respons . På detta sätt blir en plats socialt definierad, något människor skapar sinsemellan. I en bibliotekskontext innebär detta att en mötesplats inte enbart kan ses som en punkt i ett spatialt system: en golvyta i biblioteksbyggnaden, utan att mötesplatsen blir till igenom människors föreställningar om och interaktion med platsen. I sin bok Space and Place fokuserar humangeografen Yi-Fu Tuan på hur människor ”are-in-the-world”. Med detta menar Tuan att mänskligheten ständigt relaterar känslomässigt till sin omgivning och genom sina erfarenheter I den skapar “platser”. ”If we think of space as that which allows movement, then a place is a pause: each pause in movement makes it possible for location to be turned into a place.” (Tuan 1977, s. 6) Här återkommer vi till den rörelse-konnotation i mötesplatsbegreppet som Brusman kopplar till moderniteten.